En stund av sorg och saknad

Första gången vi är på graven efter Saga gick bort.
Jag har inte känt mig redo förrän nu och vet inte om jag var så redo som jag trodde.
När vi kom fram till graven möts vi av en dikt som en tremening till Saga skrivit.
Riktigt vackert och tänkvärt. Fantastiska lilla människa.
När jag tittar mig över axeln ser jag min man med glansiga ögon som suckar och tittar ner.

Det är så ofattbart och så hjärtskärande verkligt att det gör ont i hela kroppen.
Lilla goda du som lämnade oss alldeles för tidigt.
Ville bara tända ett ljus till minne av dig.

Kram lilla ängel