Tänk att ibland behöver man en liten väckarklocka över hur skört livet är för att man ska uppskatta det. I går var jag med om det.
Väckarklockan......
Min väckarklocka var en busschaufför, min busschaufför som skulle ta oss lugnt, fint och säkert ner till Umeå, (trodde jag) höll på att somna vid ratten. Jag hade för ovanlighetens skull satt mig längst fram för att det var så fullt i bussen. När jag tittar upp från min bok som jag så plikttroget har framför mig ser jag i ögonvrån att herren bakom ratten blinkar långsammare, långsammare och långsammare......
HJÄLP!!!!!!
Nu i efterhand kan jag känna att jag känt bussen göra tvära kast några gånger, men jag tänkte ju inte mer på det. Ni vet de där räfflorna i vägen som smattrar när man kör på dem. De hade också varit ett bakgrundsljud som jag nu förstår berodde på detta.
VAD gör man?
Tankarna rusar.....min sista stund är kommen.....Felicia förlorar sin mamma.....å nej JAG VILL INTE DÖÖÖÖÖ!!!!!
Jag satt som i trans och kunde inte slita blicken från karln. Han skulle inte få somna så länge jag hade något att säga till om.
När jag ser att ögonlocken stannar i stängt läge i tre sekunder skyndar jag mig att luta mig fram och ställer frågor till honom.
En av frågorna var: Ursäkta mig, hur långt är det kvar till Umeå?
Dumt egentligen....hinna vara artig....
Ställa en fråga jag redan vet svaret på.....
Varför skrek jag inte ut det jag egentligen ville säga....
VAKNA DIN TOKIGA GUBBE, ÄR DU MEDVETEN OM ATT DU HAR ANSVAR FÖR ALLAS LIV I BUSSEN!!!!!!!
Nu gick det bra!
Svaret jag fick av busschauffören om hur långt det var kvar till Umeå stämnde inte alls. Han var nog inte medveten om var vi befann oss.
Har haft stora funderingar på att ringa in till bussbolaget och berätta vad som hände, men har inte kommit mig dit.
Idag hände en bussolycka mellan Skellefteå och Umeå med ett annat bussbolag, men innan jag visste vilket bussbolag det var tänkte jag instinktivt...."Varför ringde jag inte, det kanske var han som hade krockat idag."
Man tror att man åker säkert i buss....Ack ack.
Hädanefter ska jag hålla koll på chauffören, så jag säkert kommer fram!
Glad att vara hemma, säker, trygg och vid liv med min underbara familj!!!
Hej. Tur att det gick Bra. Jag skulle åxå ha blivit rädd.
SvaraRaderaEn som jag känner var med på bussolyckan samma dag...Men som tur gick det bra för honom:)
Hej Nina, man hinner verkligen bli rädd. Vad roligt att höra att det gick bra för de på den andra bussen. Den såg verkligen inte rolig ut när vi körde förbi den. =)
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaOtäckt det där med busschauffören. Det är ju inte bara sitt eget och resenärernas liv som han sätter på spel utan även alla andra trafikanters.
Kom att tänka på dig då jag såg en poster uppsatt på vårdcentralen där det var reklam för ett scrapbookingevent i helgen på folkparken i ABF´s regi. Tydligen skulle det vara firmor där och sälja material. Vet att din tid inte riktigt räcker till men ibland kan det vara bra att göra annat som fyller en med energi. Kramar Marre
Hejsan! det var riktigt otäckt, men en erfarenhet rikare....
SvaraRaderaDet lät riktigt trevligt det där med event på parken, måste kollas upp. Ska iväg och bada på lördag, så kanske man kan ta en tur om det är då... Tack för att du tänker på mig. Du har så rätt det är sånt där som kan ge en den där extra energin =) Kramisar
Men uscha! :( Tuur att du såg honom!!!!!!
SvaraRaderaHoppas allt är bra annars! :D *KRAM*
Hej Sofia!
SvaraRaderaDet var lite otäckt! Om jag planerar att sova i bussen placerar jag mig långt bak så jag slipper fundera.....
Allt är fint, läser så ögonen blöder ;)
Kramis
Hej!!
SvaraRaderaMen fyyy vad otrevligt det där med bussen.. Tur att allt gick bra! Allt bra med er?
KRAM ( och hälsa familjen)
Hej Anette!
SvaraRaderaJag håller lite koll på chaufförerna nu för tiden ;)...kollar om de verkar trötta eller pigga innan jag kliver på.
Det är bara bra med oss. Har lite vårkänslor nu när vädret har vänt!
Ha det bäst och kul att du tittade in =)
Kramis